Mötet gick bra.. Var lite spänt bara. Fick svar på mina frågor iallafall.. Lvut kommer att avskaffas längre fram när allt flytter på och enskilda vårdnaden är bara för att att pappan och jag är ovänner för tillfället. För att säkra hennes tillvaro.. Men fungerar umgängerna som idag fram igenom så kommer det gå fin fint, hoppas vi på. Snuttan gungade gunga, gick runt åkte pulka och slängde av sig sina vantar hela tiden : ) . Jag tror lite att det var för att mamma och pappa skulle sammarbeta med varandra igen : P..Fy, vad mitt hjärta slog volt och kände en värme stiga i hela kroppen.. Satt på huk framför henne och skulle ta på henne vantarna,  reste på mig. "Mama" hörde alla komma från den lilla som stod framför mig... Ooo vilken känsla de var. Är över lycklig. Känns som om hon vet vem henens mamma är trots allt och efter 1 år samman lagt 24 timmar med mig : ) Märkt också att umgängerna är bättre utanför dom fyra vägarna, till och med socialen tyckte att umgönget fungerade bättre idag än vad de gjort innan. Jag var en helt annan person idag.. Sen hoppas jag att sammarbetet blir bättre så alla är vänner och får trygga vibbat när man ses istället för att de ska gå åt skogen. Detta ska sluta med att vi får träffas utan dom. HOPPAS HOPPAS!!! heheh har nog inte varit så här glad på länge : D Posivitet rusar i hela kroppen just nu :)

Hej! God morgon alla. Nu är det nästan 2 timmar kvar tills att jag ska på möte nere på kommunen. Men nu är det och göra sig i ordning, fixa och ut med hund innan. Sen ska jag träffa min lilla efter mötet.Ssocialen ringde för en timme sen och sa att vi ska vara ute på en lekplats, (lät som om vi ska vara ute i under den tiden hon är här)  : /. Låter lite skumt i mina öron om ja får säga det så. Blir lite kallt för en som är 1, 6 år:/. Åter kommer senare ikväll hur dagen har varig : D

Hej , hej.. Första gången jag skriver på en blog, vet inte vad ja ska skriva dock. Men skriver lite så blir det bara bra. :) Sitter efter en lugn dag och tar det lugnt i soffan med dom små. Känner att kroppen är helt slut efter två dagar i hög varv. Fick hem ett brev från socialen idag. Jag kände hur illska, sorg kom på samma gång. Min lilla dotter kommer att inte få träffa mig mer än 2 tim/ mån. och jag kan knappt ändra på det. Pappan ska bli rekomenderad till att söka enskild vårnad med umgängen med LVU bakom sig gentemot mig... Jag förstår inte ens varför, jag är inte farlig, går inte på droger eller något annat.. Ända jag vet är att jag van trivs på umgängerna med övervakning av familjebehandlaren och nu av pappan också. Sist sa familjebehandlaren att jag skrämde min egen dotter, när jag fick tårar i ögonen när jag såg henne och kortarde ner umgänget med en timme. Och nu så har dom lurat mig med en dag med min dotter, för ett möte för fortsatt umgänge med mig och min dotter ska fungera så pappan och jag inte ska hamna i konflikt med varandra. ( Varför skulle det ens hända, han vägrar ju att prata med mig eller infomera mig om hur det går för min dotters utväcklingen och m.m.)  Dom sitter och trycker ner mig och konstaterat att det är mitt känslomässiga beteende inte räcker till . Dom lyssnar inte ens när jag försöker förklara för dom hur jag känner mig. Det ända dom säger är: "vi/jag hör vad du säger" "vi/jag förstår hur du känner dig". Men skumt nog gör dom inte ens de. Jag vet inte ens vad jag ska göra eller säga längre. Har ståt ut i ett år med att träffa min dotter 2 tim/mån.. Hon känner inte mig och jag känner inte henne längre. Jag känner mig tom, arg, ledsen. Ja, alla känslor som man kan ha. Jag undra hur länge jag kan stå ut.